Renovera betongtrappa

Skador på betongtrappor utomhus
– Vad gör man? Hur åtgärdar man skadorna på betongtrappan? Hur får man ett långsiktigt hållbart resultat?. Vad fungerar inte bra? Det är vad du får ta del av här  Du får du en tillbakablick på sättet vi byggde betongtrappor. Vilka trappbeläggningar och renoveringsmetoder som har fungerat och inte fungerat. Så att du kan åtgärda just ditt problem med din betongtrappa och få lösning som håller länge.


Illustreringarna visar ett egnahemshus s:k enplanshus med platsgjuten
betongtrappa byggd 30-talet.




Det stora problemet – Betongtrappor utomhus som skämmer våra hus.
Många av våra villor i villaområdena är byggda mellan 1930 och 1940 många av dessa hus har entrétrappor av betong.
Ett stort antal av dessa hus betongtrappor visar nu upp skador och skämmer husens helhetsintryck. Försöken att åtgärda dessa betongtrappor har bestått i att måla trapporna, lägga skiffer eller klinker på betongen. Dessa försök att åtgärda problemet har inte fungerat tillfredställande. Tyvärr har det till och med förvärrat problemet för många. Målningen av  betongtrappan är nu färgflagnad och hal att gå på. Klinkerbeläggning har nu lösa frostsprängda lösa klinkerplattor. Likadant blir det skifferbeläggningar. Man kan lätt förstå varför husägare utför dessa försök, om man får klart för sig vad det kostar att bila ner den befintliga betongtrappan, och gjuta en ny. Det är ett omfattande arbete som är rejält kostsamt, hundratals arbetstimmar får man räkna med. Du bör beakta att gjuta en ny betongtrappa är ett arbete som bör utföras av en yrkesmän. En snickare som bygger formen eftersom den är avgörande för form och lutning. En yrkesman inom betong eller en murare som gjuter betongen.

För att åtgärda problemet med betongtrappor och för att slippa gjuta en ny betongtrappa måste man förstå hur gamla betongtrappor är konstruerade (byggda)

// Många hus s:k egnahemshus byggdes under kriget. Under kriget var det hör och häpna motböcker på betongen. Den finaste betongen s:k a- betongen skulle gå till våra skyddsrum. Detta gjorde att altaner och betongtrappor fylldes med fyllnadsmaterial såsom sten, grus till och med tegel fyllnadsblandningen blandades med en tunn cementvälling och sedan fylldes formen med denna blandning. och betongen på altanen eller trappan består bara av ett ytskiktslager av betong på c:a 1 centimeter ibland till och med bara ett par mm. //

Så byggdes betongtrappor
Kortfattat byggde muraren en form av trä och plywood lade sedan ner armeringsjärn fyllde därpå konstruktionen med allt som fanns tillgängligt i dess närhet. Grus, sten mm. Sen putsade muraren ett tunt ytskikt av betong. Denna byggnadsteknik har hållits sig kvar till in i våra dagar eftersom det var ett billigare sätt att gjuta betong. Det går helt enkelt åt mindre betong och blir på så sätt billigare att gjuta konstruktioner.

Problemet med detta gamla sätt att gjuta betong är att det blir svaga konstruktioner och att ytskiktet på betongtrappan lätt får rörelsesprickor pga. markrörelser. Om man sen tar i beaktning att ytskiktet av betongen på trappan är väldigt tunt och man har ett fyllnadsmaterial av grus, sten och sand som är perfekta vattenuppsugare så är det lätt att förstå det betongen fryser sönder när vatten letar sig in i sprickorna i betongen och sugs in fyllnadsmassor för att sedan frysa till is vintertid. När vatten fryser
is ökar vattnet i volym med c:a 9 % detta resulterar i att detta tunna ytskiktet av betong sprängs sönder.

Ytterligare en faktor som resulterar i att betong sprängs sönder är rost. Rost från trappräcken av smide. Detta underhåll är verkligen eftersatt av husägare. Trappräcken som rostar längs ner vid betongen spränger sönder betongen. Rost som tränger ner i betongen ökar i volym och ger så småningom sprängskador.

Även undersidan på betongtrapporna uppvisar skador betongen har släppt på undersidan armeringsjärnen ligger framme och har börjat rosta och gör så att skadorna växer.

Armeringsjärnen placerades för långt ner.
Detta beror på flera saker karbonatisering, saltning,  och att armerings lades för ner för tidigt i formen. I dag lägger man armeringsjärnen c:a 5 cm upp i formen förr kunde
armeringsjärnen ligga c:a en cm upp. Detta gör att den underkylda fuktiga luften tränger in underifrån och gör att armeringsjärnen börjar rosta och det i sin tur spränger sönder betongen. Problemet man får med denna skadebild är trappan får en svag bärighet och kan så småningom rasa.

Betong tål inte saltning
Många saltar sina betongtrappor för att få bort snö och is vintertid eftersom dom blir hala att gå på. Tyvärr är detta skadligt för betongen. Ytskiktet på betongen fräts sönder. Om du inte vill lägga på en ytskiktsbeläggning utan vill behålla den befintliga betongtrappan måste du hålla betongtrappan snöfri och endast sanda vintertid.

FAKTA: VAD ÄR BETONG

Betongens beståndsdelar
Portlands cement framställs av kalksten och lermineral. Dessa beståndsdelar bränns i stora ugnar i hög temperatur och mals tillsammans med en mindre mängd gips detta ger en grå färg. Och får benämningen Portlandcement. Portlandcement hårdnar och förblir hårt både i luft och under vatten.

Ballast (fyllnadsmaterial)
Består av sand och grus och kan även bestå av sten från naturstensbrytning (makadam)
Ballasten har ingen del i cementens härdning.

Härdning gör betongen hård.
Det är vatten som aktiverar cementens härdning. Vattnet som tillsätts ska vara rent använd helst dricksvatten.

Betongens nedbrytningsprocess och skadeorsaker
Ingenting håller för evigt inte ens betong. Betong bryts ner av svaveloxid och koldioxid tillsammans med vatten detta gör betongen ytfräts. Detta är dock sällan ensamt orsaken till betongskador
Tösalt, saltning av betong bryter armeringens skyddande oxidskikt och startar korrosionsangrepp.

Karbonatisering
Karbonatisering är ett förlopp som all härdad betong utsätts för. Koldioxid i luften reagerar tillsammans kalciumhydroxid som är ett ämne i betongen. Dessa två ämnen leder till att ph värdet i betongen sjunker.  Betongens armeringsskyddande egenskaper försämras. Detta leder till att armeringsjärnen i betongen börjar att rosta och rost i sin tur fläker betongen. Betong karbonatiseras med tiden med en sak är värt att ha i minnet vid nygjutning av betong, det är att ju högre cementhalt betongen har, desto långsammare karbonatiseringstakt. Var noga med att följa tillverkarens blandningsanvisningar, använder du för mycket vatten när du blandar får du en svagare betong. I dag kan man ta ett karbonatiseringsprov på betongen. Detta innebär att man använder en s:k betongindikator som kontroller hur stort karbonatiseringsdjupet i betongen är.
En betongindikator består av en vätska som sprutas på betongen. Vätskan ändrar därefter färg beroende på vilket ph värde betongen har.

Skydda betongen mot skador – förebyggande åtgärder
I dag vet man hur betong bryts ner och hur man kan utföra förebyggande åtgärder som förlänger
livslängden på betong. En ytbehandling av betongen i form av impregnering. Man sprutar på en vätska på betongkonstruktionen denna vätska tränger ner i betongen och skyddar betongen mot
vatteninträngning. Vätskorna kan ha olika sammansättning beroende på vad man vill uppnå.
Dessa vätskor är transparanta dvs. innehåller ingen kulör. I dag finns det även färger som är skyddande för betongen dessa färger kallas för karbonatiserings skyddande färger. Dessa färger kan brytas i NCS skalan du kan alltså få i stort sett vilken kulör du vill på betongtrappan.

Målning av tidigare målad betongtrappa:
Om din trappa tidigare är målad och är färgflagnad måste all gammal färg bort. Det är ingen ide att måla på ett färgskikt som flagnar och har dålig vidhäftning på den gamla betongen. Den underliggande färgen gör att den nya färgen också släpper efter något år. Därför måste all gammal färg bort. Det finns flera metoder för detta, en metod är att blästra bort färgen med hjälp av en blästringsutrustning. Våtblästring är att föredra. man använder sand i kombination med vatten som sprutas på betongkonstruktionen under ett högt tryck. Denna metod utföres av blästringsföretag. Prisbilden för denna åtgärd varierar naturligtvis mellan blästringsföretagen men
ligger med etableringkostnaden ( Framkörning av dieselaggregat, utrustning och ingångsättning)
på c:a 8.000 kr exklusive mervärdesskatt (moms)  för en normalstor trappa.

Nackdelar med denna metod är dels kostnaden men också att du behöver skydda intilliggande
husdelar såsom entrédörr, fasad grund samt efterstädning.

Ytterligare en metod för att få bort färg är att  slipa av färgen på trappan med en diamantklinga
metoden är ansträngande och diamantklingor slits fort. En diamantklinga kostar c:a 2.000 kr i inköp
maskinen kostar c:a 3.000 kr. Arbetstiden varierar beroende på storlek på trappan samt hur tjockt färglagret är. En normalstor betongtrappa är c:a 6 – 8 kvadratmeter stor och det tar ungefär en
arbetsdag att få bort färgen. Prisbilden om du använder hantverkare varierar ju också mellan företagen med bör ligga på c:a 5 – 6.000 kr exklusive mervärdesskatt (moms)

Målning av obehandlad betongtrappa.
Vill du måla en obehandlad betongkonstruktion så måste du först slipa bort alla betonghud dvs. det översta skiktet på betongen. Detta görs för att färgen ska fästa bra. Använd sandblästring eller slipning med diamantklinga. Välj sedan en karbonatiserings hämmande färg. Måla trappan med två tunna skikt ibland kan det behövas tre skikt av målarfärgen för att få en jämn färg. Följ tillverkarens instruktioner noggrant. Nackdelen med målning, är trappan blir halare än tidigare att gå på.

Slamning av betongtrappa – betongslamma
Ytskiktbeläggningar som ser ut betong kallas ofta för betongslamma. Tanken är att ytskiktet ska efterlikna betong. Dessa fungerar ofta bra eftersom dom också har karbonatiseringshämmande egenskaper. Nackdelen med betongslammor är dom ger utfällningar.
Arbetsmetoden är desamma som för målning av trappa slipning eller blästring innan slamman påförs. Nackdelen med denna metod är att den kan ge fula missprydande utfällningar i form av stora vita fläckar som misspryder entrén rejält.

Reparation av skador på betongtrappans ovansida

Knacka bort all lös sittande betong även så kallad bomfickor. Bomfickor (ihåligt, luftficka) kan du lokalisera genom att knacka på betongen låter det ihåligt där du knackar, då är det en luftficka där.
Värt att notera är att en bomficka som inte ligger i markniva kan hålla i många år.

När du har knackat bort skadan förvattna skadestället, om du har möjlighet är det bra att låta
skadan vara öppen ett par dagar efter att du har förvattnat.  Grunda alltid först med en primer,
Primerns uppgift är att skapa ett bra underlag för betongen att fästa på.  Oftast blandas en primer med vatten. Att använda primer är viktigt för vidhäftningen för den nya betongen, laga sedan skadan med Cementbruk – A  eller liknande. Följ tillverkarens rekommendationer

Reparation av skador på trappans undersida.
Knacka bort löst sittande betong på undersidan. Armeringsjärn rengörs noggrant antingen mekaniskt eller med sandblästring. Frilagd armering ska sedan rostskyddas med en primer avsedd för att skydda armeringsjärnen från rost.  Prima sedan och lägg på bruk.

Reparation av skador vid infästningar av trappräcke.
Knacka bort skadade partiet vid infästningen på räcket. Slipa sedan bort rost på räcket infästning. Rostskyddsmåla räckets infästning. Reparationsförfarandet är desamma som ovanstående text. dvs. förvattna, primer och utlagning.

Reparation av klinker eller skifferbelagd betongtrappa
Oftast är det inte bara det uppenbara dvs. dom klinkerplattor som har släppt från underlaget som
behöver sättas tillbaka. Knacka på klinkerplattorna så kommer det förmodligen låta ihåligt på en hel del andra klinker plattor också. Detta talar om för dig att dessa klinkerplattor kommer också att släppa så småningom. Därför är det lika bra att åtgärda dessa också.

Man bör ha i minnet att om klinkerplattor släpper från underlaget så kommer det med stor sannolikhet att släppa igen.

Problemet med dessa beläggningar är att deras svaga punkt är fogarna. Fogarna spricker av markrörelser. Sedan tränger vatten in i sprickorna letar sig under beläggning och fryser loss plattorna. Som du vet sen tidigare så vatten som fryser till is ökar i volym med c:a 9 %

I korthet så sätter du dit klinkerplattorna på följandes sätt:
Lyft bort dom lösa klinkerplattorna. Använd en mindre bilningsmaskin alternativ hammare och huggmejsel och hugg bort gammal klinkerbruk som har använts för att fästa klinkerplattorna.
Allt gammalt bruk ska bort ända ner till betongskiktet på betongtrappan.

Köp en fästmassa som är elastisk för utomhusbruk. Fördela fästmassan på både trappan och klinkerplattan och tryck dit. Det är viktigt att trappstegen som du ska fästa klinkerplattorna på är dammfria annars riskerar du att klinkerplattorna får dålig vidhäftning. Borsta därför trappan
eller allra helst dammsug trappan innan du börjar. Se till att du tar bort fästmassan som kommer upp där fogarna ska vara. Dom kan missfärga klinkern/skiffern. Till fogarna kan du exempelvis använda använda weber.color universal 1-8. Tvätta bort överskottet av fogmassa efter 10 – 30 min.

Andra lösningar
 En del väljer att bila bort den gamla betongtrappan och snickra en trätrappa. I en del fall fungerar det det bra men tyvärr är det allför många fall det inte fungerar. Skälet till detta är beror på vad huset har för stil. En trätrappa på ett hus med putsad fasad passar sällan in. Beträffande halksäkerheten så är en trätrappa hal vintertid. Tyvärr är en trätrappa också hal vid regn även om du väljer tryckimpregnerat virke.

Vid val av ytskiktsbeläggningar på betongtrappor.